Gestaltningens presentation

Alternativa mönster i klassrummet

10 minuter

Gestaltning och text smälter samman - sammanfattning

Hej! Nu ska jag berätta vad som har blivit och vad som håller på att avslutas.

Min uppsats gick tillbaka till mitt sökande från första start, från pm:et. Jag märkte hur viktigt det är att skriva om något som man verkligen tycker är intressant, då går det lättare att förmedla. Jag ville verkligen veta hur jag själv som lärare med mina två ämnen konkret skulle kunna integrera dem i vardaglig undervisning. 

Starten av gestaltningen handlade mycket om symbolik för mig personligen, hur jag som person såg på de, nu välupprepade, estetiska lärprocesserna. Symboliken blev att gestalta mig själv, och min inställning till att vilja använda estetiska lärprocesser. Jag ville sprida dem. Det var kanske tydligt för mig själv, men steget behövde tas för att bjuda in andra blick i min gestaltning. Då sågs rörelser och dess betydelse för lärarrollen och lärarens och elevernas samspel. Jag stannade ändå kvar i samma medium - tvådimensionella bilder - som inte tolkades visa på de rörelser som jag faktiskt ville fortsätta att gestalta. 

Något motstridigt så tog jag med min egen vikarierande engelskundervisning genom att dokumentera sekvenser i klassrummet. Genom detta så fick jag ett första material som kunde föra vidare reflektionerna och planerna. Vad jag fann i den första filmen var en traditionell engelskundervisning som gav mig och eleverna ett visst rörelsemönster i klassrummet. 

Nu var det tid för att starta upp textarbetet. Min texthandledare hjälpte mig att se vilka teorier som jag snuddade vid i mina tankar och i gestaltningen och genom detta var det mycket tydligare för mig hur jag ville fortsätta och samtidigt samla in det som jag verkligen ville undersöka. Det sociokulturella perspektivet knackade på igen!

För att kunna jämföra och se skillnader med den första filmen så behövde jag ha en till. Jag frågade mig i undersökningen vilka metoder det finns att arbeta med estetiska lärprocesser i språkundervisning, samt hur detta påverkar rörelsemönster och roller i klassrummet? Så då behövde jag helt enkelt skapa en lektion där jag prövar sociokulturell lärandeteori som utgångspunkt. Detta skedde och jag dokumenterade återigen genom att filma. Jag hade nu flera filmsekvenser att studera resultat från vilket ledde fram till att jag kunde knyta ihop min uppsats genom resultat och diskussion. 

Den slutliga gestaltande presentationen håller jag fortfarande på att arbeta med men det är skillnaderna mellan rörelserna och samspelet i de olika filmsekvenserna som jag vill visa på. Jag kommer också att knyta samman dem med mina symboliska tankar om min syn på estetiska lärprocesser och vad som är skillnaden för mig i de olika sekvenserna. 

riktning och teori

Efter första texthandledningen så är det bestämt. Att jag ändå ska kombinera min första frågeställning med utgångspunkt i estetiska lärprocesser, tillsammans med en delfrågeställning om rörelse i klassrummet som gestaltningen har kommit att inrikta sig på. 

Genom att detta knyts samman av sociokulturell lärandeteori så kan jag knyta gestaltningens senare skede till min didaktiska frågeställning, som till viss mån är förändrad men samtidigt berör det som jag först var intresserad av. Även om det nu är en ny och förvirrande process så känns det ändå skönt att jag ändå får lov att knyta ihop mina delar där jag har varit påväg och att de inte är bortkastade utan att de också har sin plats.

Då man skriver så mycket i sin text redan så skriver jag inte mina frågeställningar här men jag ville ändå formulera mig kring hur jag tänker om gestaltningens och textens sammankoppling. 

Jag fick tips av Charlotte att:

Inta elevernas position ur skolbänken, vänd på rollerna.

Hur dansar du enligt eleverna?

Med dessa meningar i samband med de senaste tankarna om texten så försöker jag att hitta nya medium att visualisera mina tankar. Jag har filmat mina fötter under en del av en engelsklektion och jag kommer eventuellt att klippa och redigera den något, vi får se vad som blir av den. Jag återkommer!

Jag har tidigare också skrivit om en idé att låta eleverna på min skola att få arbeta med att skapa ett memory palace tillsammans. Denna idé greppar jag återigen tag i och kanske blir det ytterligare en del av gestaltningens slutliga form. 

Vidare in i gestaltning och uppstart text

Efter delredovisningen har det känts både bra och förvirrat. Jag försöker att ta in alla förslag och referenser till att omarbetas till hur jag ska fortsätta. Jag har haft svårt att inte låta de två delarna att samverka redan från start, men vilket nu kanske kommer att göra det lite lättare, då de faktiskt ska föras samman. Men ser det inte riktigt framför mig ännu...
Jag har börjat att leta textreferenser kring dans och mer kring estetiska lärprocesser och jag funderar över vilken teori som kommer att binda samman mitt arbete?

Genom att läsa vidare om dans så tror jag att det ger ledtrådar till att forma fortsättningen på gestaltningen. 

Har som start gjort mig själv till fuldansare! Enjoy! Tack Simon för ref. 

Summerande och reflekterande om min gestaltning

Jag började processen med fokusera på mig själv, närmare bestämt på mig i min lärarroll. Hur den finner sig i mina ämnesval: engelska och bild, som kan ses som två väldigt olika ämnen. Men för mig blir frågan och förhoppningen om jag kan sammanföra dem med hjälp av estetiska lärprocesser? Jag vill att de ska vara mina verktyg och mina ledmotiv. Jag skriver i det första blogginlägget (27 mars -PM) om vilken plats de estetiska lärprocesserna ska få och att statusen mellan bild och engelska är ojämn, jag skriver också om vad ämnena visar för del av mig. Titeln för arbetet är: Flera varianter av mig själv.

Jag börjar undersökningen med att vilja ta steget ut för att betrakta mig själv, göra avbilder av mig själv. För att få syn på ”min roll” och rent fysiskt hur kropp och ansikte kan gestaltas. ”Hur påverkar det ens inre bild av att man tar steget ut och betraktar sig själv? Selfie.”(29 mars ) Jag refererar till flera skulpturala verk, där mestadels vardagliga människor porträtterats. Jag skriver också om konsten för sin egen eller andras skull, rollen som estetiska lärprocesser har är för att stödja andra mål, vad har det för betydelse? (29 mars) Jag tecknar några varianter av mig själv. En bild kommer att bli mycket betydande i det fortsatta arbetet. En bild där jag inspireras av Frida Kahlos självporträtt, där jag pryder mitt huvud med en utsmyckning där jag vill visa och bära upp de estetiska lärprocesserna genom färger och mönster, likt en krona eller en fjäderskrud. (3 varianter, 1 april)

Efter handelning kommer det fram att det är en sorts klassrumsutopi som jag söker att beskriva. Marianne Lindberg de Geers arbeten med att placera in sig själv i historian, i alla möjliga kontexter och positioner blir mitt sätt att också fortsätta. Mitt ansikte - med fjäderkrona, placerar jag på lärares kroppar som jag klipper ur de olika fackliga tidningarna. Genom detta har jag nu placerat in mig själv i en önskeutopi - att alla lärare ska uppmärksamma och arbeta med estetiska lärprocesser i sina klassrum.

I blogginlägget (8 april) skriver jag att det är såsom en påfågel gör för att synas som jag vill att estetiska lärprocesser ska uppmärksammas. Men också att jag känner mig fast i skolans ”bestämda form” för att kunna se själv hur detta konkret ska kunna ske i dagens skola. Jag har under hela processen haft en syn i mitt huvud att det är kroppen/lärares och elevers som befinner sig i klassrummen och därmed har sina roller. Under nästa handledning tolkas min gestaltning till dans-koregrafi och där vill jag fortsätta. En lärares roll i ett klassrum handlar till stor del av ett befinnande/rörelsemönster i rummet och ett samspel med väggar, möblering, elever, ljusinsläpp och hur kommunikationen påverkar rörelserna.

I den första gestaltande bilden så befinner jag mig i några av lärarnas positioner/rörelser i rum som ska visa på rörelse genom återupprepade mönster och färger. (Jag vill släppa kopplingen till påfågelns parningsdans och istället bara använda påfågelskruden som ett uttryck för utsmyckning och något som vill och är gjort för att synas, då det inte är en passande sammankoppling mellan lärare och elever…)

Elsa Chartin – textilkonstnärinna har varit en inspiration till uttryck i mönster och upprepningar som gestaltningen nu uttrycker.

Jag landar i koreografi och dansnotation- alltså systemet för att ”anteckna” hur en koreografi är uppbyggd. Då det inte finns något enhetligt system så är det två sista bilderna min tolkning av hur rörelsemönster kan se ut i ett klassrum. Återigen så är mitt ansikte med fjäderskrud där för att påminna om estetiska lärprocesser, likt en avbild/glorifiering längst framme i klassrummet (whiteboardtavlan). Sedan är det ytterligare varianter av mig själv (som spelpjäser) som kan fungera som en ”mental bild” som alla personer i klassrummet har i sitt sinne när de utför en koreografi som ger uttryck för en utopisk dans för de estetiska lärprocesserna.

På den nedersta bilden kommer jag att sy med tråd mellan spelpjäserna, som visar på deras rörelsemönster.

Klassrumskoreografi II

Klassrumsspelet- en koreografi?

Jag behöver tillföra/förändra/skala av och uttrycka gestaltningen på ett sätt som jag inte riktigt kan se än.
Jag går tillbaka till förra veckans handledning och beskrivningen av vad koreografi är. Orden som är markerade är de som jag vill hålla kvar vid och som kanske kan leda mig vidare. Systemet för att nedteckna en beskrivning kallas för dansnotation - vilket jag tänker kan vara det som jag ska göra? 

Dansnoter är noter som används för att beskriva dansrörelser. Det saknas allmänt använda enhetliga system för att notera dans, och snart sagt varje koreograf har haft sitt eget sätt att teckna ner verk. Det är också skälet till att dansverk som inte spelats på länge är i stort sett omöjliga att återuppföra originaltroget. 

Då det inte heller finns ett enhetligt sätt att notera en dans så är det detta som jag ska komma på hur jag ska göra... Men frågan är HUR?

Koreografi (av klassisk grekiska χορός 'dans' och γράφειν 'skriva') är konsten att skapa en dans och beskriva dans så att utförandet av dansens olika komponenter, som rörelse, steg och positioner, kan gestaltas till en helhet. Ordet koreografi betecknar även den skapade danskompositionen.

Koreografi använder kroppsliga och rumsliga uttryck. Den formella eller klassiska förståelsen av begreppet handlar om att en koreograf ger förutsättningar och instruktioner för hur en grupp dansare ska röra sig i förhållande till varandra, tiden och rummet, vid framförande på en scen eller annat socialt sammanhang, ofta till musik. Men koreografi kan även användas tvärkonstnärligt i en bredare bemärkelse, som ett verktyg för att förstå eller utveckla alla typer av rörelse.

Traditionellt sett finns inom den västerländska sceniska danskonsten en uppdelning mellan ”utförare” (dansare) och ”skapare/instruktör” (koreograf). Dansaren har betraktats som både ”material”, ”verktyg” och ”uttolkare” (interpret) åt koreografen som tillskrivits rollen som konstnär. Idag har denna uppdelning på många sätt suddats ut, då många dansaktörer rör sig fritt mellan rollerna, inte sällan i form av utövardrivna kollektiv.

För att nedteckna en beskrivning av en danskomposition så att verket kan bevaras för framtiden används olika system för dansnotation.

En person som arbetar med koreografi kallas koreograf. Arbetssätt för att skapa en danskomposition kan bygga på en eller båda av två grundläggande tekniker: improvisation eller planerad koreografi, där man utgår mer från bestämda positioner och rörelser.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Koreografi

Jag tror också att jag behöver rummet! Så att kroppen har något att referera till. 

Dansnotation i rum = Hur ska detta gestaltas?

Referenser

Rumsliga rörelsespår - En undersökning av rörelse utifrån ett rumsligt perspektiv. Undersökt den fysiska relationen mellan kropp, rum och tid. Utgångspunkten har varit hur rörelse påverkar atmosfären och upplevelsen i rum och lämnar spår i form av ljud-, doft- och temperaturförändringar.

http://www.fargfabriken.se/sv/arkiv/item/924-rumsliga-r%C3%B6reslesp%C3%A5r

Spatialism-  is an art movement founded by Italian artist Lucio Fontana in Milan in 1947 in which he grandiosely intended to synthesize colour, sound, space, movement, and time into a new type of art. The main ideas of the movement were anticipated in his Manifesto blanco (White Manifesto) published in Buenos Aires in 1946. In it he spoke of a new "spatial" art in keeping with the spirit of the post-war age. It repudiated the illusory or "virtual" space of traditional easel painting and sought to unite art and science to project colour and form into real space by the use of up-to-date techniques such as neon lighting and television. 

http://en.wikipedia.org/wiki/Spatialism

gestaltning blir text - en första version

Beskrivning examensarbete

Intro/bakgrund

Jag funderar kring hur min framtida lärarroll kommer att se ut. Min ämneskombination som är bild och engelska är en kombination som i den senaste lärarutbildningen inte går att välja. Jag är mycket glad över att jag hade möjligheten att välja denna då båda ämnen intresserar mig starkt, samt att jag tror på att både teoretiska och praktiska ämnen behövs i skolan, dels som separata ämnen men också varierat inom båda dessa ämnen.  De båda ämnenas olika funktion i skolan samverkar också till stor del till att de har olika status i samhället. Detta faktum är något som oroar mig gällande framtida utveckling av både elevers lärande samt estetiska/kulturella generella värden när exempelvis estetisk verksamhet har tagits bort på gymnasiet.

Då detta har hänt så ser jag en förhoppning i att som framtida lärare kunna arbeta mer med ämnesintegrering i båda mina ämnen. Då estetiska lärprocesser är något som enligt forskning gynnar elevers lärande, är detta något som behöver lyftas ytterligare. De estetiska lärprocesser som redan används i undervisning behöver uppmärksammas och utvärderas och fler förslag behöver utarbetas och implementeras.  

Syfte/ Didaktisk frågeställning

Vad är det som krävs för att estetiska lärprocessers resultat ska ses som viktiga för elevers lärande?

Hur kan jag i min utopi lyfta fram att estetiska lärprocesser finns i mycket undervisning och behöver uppmärksammas, bearbetas och kompletteras med fler/mer?  

Metod/Undersökning

Genom att jag som individ och framtida lärare approprierar mitt ansikte i redan aktiva lärarroller tar jag steget närmare en utopi där estetiska lärprocesser finns i varje lärares tankar/undervisning. Genom att mitt ansikte, iklätt med påfågelfjädrar figurerar så visar det på en koreografi, likt påfågelns parningsdans som vill leda uppmärksamheten till sig. Denna koreografi visar på hur varje lärare kan få in de estetiska lärprocesserna integrerat i sin undervisning, en utopi som jag vill sträva efter inom skolan.

Teori

Vad finns det inom tidigare forskning för bevis på att estetiska lärprocesser påverkar elevers lärande på ett positivt sätt?

Hur utformar man denna undervisning på bästa vis?

Resultat

Genom att inta lärarroller med min egen utopiska föreställning om ett klassrum där estetiska lärprocesser ständigt finns med, ser jag det som en strävan att själv fortsätta att jobba för det inom de sammanhang som jag kommer att arbeta i framöver.

Diskussion

De estetiska lärprocesserna har en funktion att fylla som instrument/verktyg för att nå målen i teoretiska ämnen, vilka är viktiga att uppmärksamma. Men vad kan också estetiska ämnen ha för egen funktion att fylla, för elever att hitta fler vägar att uttrycka sig själva och få perspektiv på både sitt eget lärande och person.

Käll- och litteraturförteckning

Skolan och den radikala estetiken –Lena Auhlin-Gråhamn, Magnus Persson, Jan Thavenius.

Konstteori- Cynthia Freeland

Estetik- en introduktion. Kjersti Bale ger i denna bok en bred översikt av det estetiska tänkandets utveckling från Platon och Aristoteles över Hume, Kant, Burke och Hegel till Heidegger, Dewey och Gadamer. Hon diskuterar föreställningen om konst som representation, idéerna om det sköna och det sublima och frågan om huruvida det finns en standard för att skilja mellan god och dålig smak.

Bamford, Anne (2006) The Wow-factor – global research compendium on the impact of the arts in education. Münster: Waxmann Verlag GmbH

Estetiska lärprocesser : upplevelser, praktiker och kunskapsformer –Fredrik Lindstrand, Staffan Selander

Kom gärna med kommentarer om vad ni tror om detta!

En första koreografi

Påfågeldans

Påfågel och dans är det som fastande starkast efter min första grupphandledning. Det kom upp fler frågor efter att jag lämnat handledningen och det är dem jag försöker att reda ut nu, samtidigt som jag fortsätter på koregrafin utifrån mina lärares kroppar och mitt påfågelansikte påklistrat. 

När jag iakttar påfågelns dans och själva syftet, att det är en parningsdans, som påfågelhanen utför, så funderar jag på hur det kan kopplas till mitt undersökande. 

Är det en koreografi som jag söker som ska dra uppmärksamheten till "mig" i min påfågel-klädnad och det jag vill säga om de estetiska lärprocesserna? Att jag kommer in och tar plats i klassrummen och utför min dans för att attrahera andra att förstå den viktiga rollen som de har. Det som känns ganska humoristiskt är att påfågeln ofta vänder rumpan till, och skakar på sina "vanliga" inte alls lika tjusiga stjärtfjädrar, istället för att visa så mycket som möjligt av de vackra och iögonfallande fjädrar. Samt också att honan, verkar vara obrydd och ganska rädd, men kanske det är så parningsspelet går till...

Rekommendationen av referensen till Ilona Huss Walin som har filmat en religionslärares och en bildlärares interaktion med eleverna och sedan låtit skådespelare spela upp rörelsemöntret fast utan eleverna där är intressant. Jag kan dock inte finna videorna utan bara stillbilder av dem. 

Jag funderar på hur jag kan utveckla min koregrafi, vad den ska säga och hur det ska gestaltas/utföras? 
Ska det vara en utopiskt danskurs? 
Ska jag spela in instruktioner till hur rörelserna ska vara? 
Kanske ska jag säga dem på engelska? 
Rita ut fotsteg? 

Jag tror inte att jag kommer att hinna betrakta mitt eget rörelsemönstret på vikariatet innan gestaltningen ska lämnas över till text, men kanske går det att göra senare. 
Det är mycket tankar på vad texten ska ha för del i detta nu, fastnar jag kanske i det, och har jag helt lämnat bakom mig mitt memory palace, det var en av frågorna som kom upp efter handledningen, om det inte är en del där som jag inte har jobbat fullt ut med?

Koreografi?

estetiska ämnen - en valfråga?

Jag funderade vidare och kom på att Tarja Häikiö faktiskt hade en föreläsning om det kanske var i AUO 1 vilket nu var jättelängesen och jag kommer inte ihåg vad som sades då.
Hursomhelst så hittade jag en pdf som hon har gjort som talar om skolan och estetiska lärprocessers roll.

Jag undrar hur det egentligen ser ut idag i det politiska rummet som till så stor del faktiskt påverkar hur skolan kommer att se ut. Valhetsen som nu är i full gång, det pratas väldigt mycket om skolan, men vad vågar man egentligen tro på då alla vill jaga röster?

http://www.lararnasnyheter.se/bild-skolan/2010/05/20/enkat-partiernas-installning

http://www.skolvarlden.se/artiklar/s-om-estet-amnen-vi-ar-inte-fardigtankta

http://www.dn.se/debatt/ge-estetiska-amnen-en-starkare-stallning-i-skolan/

https://www.vansterpartiet.se/material/kulturprogram/

https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Politikomraden/Skola/

Påfågeln påminner

respons på respons

Fint att få mer yttre respons att fundera över. Att få tillgång till fler par ögon som inte sitter sammankopplade med sin egen hjärna kan ge bra ny syn. Jag kommer att försöka att svara på de frågor som kommit upp samtidigt som de kan ge bitar vidare i var gestaltningen är på väg nånstans.

Jag funderar kring hur de olika delarna kan höra ihop. Det känns på något vis viktigt i den här gestaltningen som (antagligen) blir den sista inom lärarprogrammet och som därför knyter an till de flera delar som jag tänker på och vill beröra. 

De två teman som verkar ha utmärkt sig är de som jag vill fortsätta med och slå samman. 
1 självporträttet privat-personlig
2 estetiska lärprocessen - hur den kan bemötas/uppmärksammas och lyftas upp i min ämneskombination

Att jag använder mig av självporträttet är ett sätt att placera in mig själv men samtidigt ta steget ut och betrakta min roll från ett annat perspektiv. Se på mig själv och vad det är jag vill säga genom att reflektera och problematisera kring det. 
Då porträttet föreställer mig själv möter det också mitt personliga och mitt privata. Genom att avbilda och ge det olika uttryck så vill jag undersöka vad det är som jag vill ska synas som min personlighet och vad som jag vill hålla privat. Det är även här mina två ämnen kommer in. När jag reflekterar över dem så tycker jag att det privata blir mer laddat i rollen som bildlärare, då det ofta kan vara privata delar i ens eget uttryck/gestaltande vilket helst inte blandas in i lektionerna. Men samtidigt så vill en dela det på ett personligt plan för att eleverna ska kunna gå djupare mot sina egna uttryck för att finna deras uttryckssätt. 

I engelska spelar det inte lika stor roll om en delar privata upplevelser om språket och hur en själv använder sig av det eller vilka uppgångar respektive motgångar en haft. Då kan det istället vara enklare att kombinera privat och personlig. Att jag samtidigt är lärare i både engelska och bild är något som jag önskar ska märkas och kunna få finnas i vardera. Då är jag också vidare i tema 2 där det är min önskan att kombinera bild och engelska genom att estetiska lärprocesser används i engelskan och också att engelska kan användas i bilden. 

Det som jag dock vill problematisera är att jag samtidigt finner detta riktigt svårt - hur ska jag själv konkret göra för att också kunna sprida det vidare? Då den skola som jag har mött både under min egen skolgång, min praktik och även under större delar av lärarutbildningen är detta inte något som integreras ej heller diskuteras. Förutom då denna fantastiska möjlighet att få göra sitt examensarbete gestaltande!
Men jag finner mig därför ganska fast i skolans "bestämda form" där jag inte riktigt kan se hur jag på ett aktivt sätt kan göra detta konkret i skolans vardag...

Det är här jag landar i vad jag vill undersöka. Kan jag gestalta en uppmaning/utopi/önskan om hur jag hoppas att de estetiska lärprocesserna kan finnas med som ett driv för mig att arbeta efter i min kommande yrkesroll?


Det fortsatta praktiska arbetet är placeringen av mitt porträtt där jag likt en påfågel kring mitt ansikte vill ha uppmärksamheten och påminna om estetiska lärprocesser!

Kommande tankar är sedan att likt planeringen av ett memory palace - ett sorts memory aid/minnesstöd göra en karta/ritning över det hus/skola/klassrum som är min utopi.

Läs om memory palace här. 

Detta koncept introducerade en bildelev för mig och jag har en tanke att de ska få göra detta som avslutande uppgift på terminen i engelskan (där jag vikarierar två dagar i veckan och därför inte kan vara med på alla grupphandledningar). För att kunna konkretisera användandet av estetiska lärprocesser och även försöka ge dem ett minnes-verktyg. Detta var idén som kom upp nu och hur detta detaljerat kan genomföras är något som jag ska tänka vidare på, men det spontana kan vara att de eventuellt tillsammans i klassen får teckna/bygga ett memory palace där de repeterar vad de har lärt sig/ gått igenom under året eller terminen i alla olika ämnen eller kanske i mindre skala vad de har gjort i engelskan. 

En första skiss kommer här nedan, där jag också kommer att visa på den privata delen som ligger utanför skolan men som omvandlas till personlighet då jag tar hissen upp till skolan. De olika porträtten kommer kanske också att bli en del av detta. 

Blev superpeppad !!!

Marianne Lindberg de Geer

Vid handledningen diskuterade vi även Marianne Lindberg de Geers verk där hon har placerat in sig själv i konsthistorien. Genom att montera sitt ansikte ovanpå någons i ett porträtt eller istället för en känd person på ett skivomslag så intar hon själv den platsen.

Det är utifrån detta som inspiration som jag nu arbetar med att klippa ut bilder på lärare ifrån de olika lärartidningarna som jag har sparat på. Genom att ta dem som personer i lärarrollen och sedan placera mitt ansikte istället för deras och eventuellt skriva i pratbubblor: Glöm inte de estetiska lärprocesserna! (fast jag funderar fortfarande på om jag vill ha med någon text eller inte...) så vill jag påminna alla lärare om att de kan arbeta mer med dem i sina ämnen, eller kanske redan gör men bara inte tänker på det. Men             genom att belysa det så kan man få in diskussionen om att det är konkreta sätt att   variera sin undervisning och för elever att ta in kunskap på. 

Det andra projektet är att jag har försämrat upplösningen på ett foto av mig och använder mönstret som pixlarna skapar till utgångspunkt för en collagebild. Då klipper jag små bitar ur tidningar och gör ett "suddigt" porträtt som jag vill koppla till att man visar en någorlunda personlig bild av sig själv men den är inte så skarp så att det privata syns igenom. 

Djupare

Under handledningen kom det fram att ska jag jobba vidare med fler bilder av mig själv för att fortsätta undersöka mitt område. Det landar kring min roll som lärare i bild och engelska och hur jag kan få in de estetiska lärprocesserna i det jag som blir mitt personliga lärarjag. Kanske blir det en gestaltning av en utopi som aldrig kommer att slå in eller så blir det som ett manifest som jag vill sprida eller kanske blir det en jobbannons! 

Om du tittar hit och tänker något kommentera gärna! Jag kan delta först v. 15 i grupphandledning men följer alla genom bloggarna! 

Fortsättning varianter

3 varianter

Eftersnack

Efter besöket på Bohusläns Museum och Maria Fribergs utställning så har jag funderat kring hur hon har gestaltat frågeställningar i hennes bilder.

Hon har arbetat kring manlig identitet, genus och makt. I hennes verk Almost there (2000) så figurerar kostymklädda män flytande i vatten. Med detta så visar hon på kontrasten mellan kostymen som ses som en symbol för västerländsk manlig dominans men då de befinner sig i vatten ger det en känsla av sårbarhet och utsatthet.

I relation till tankarna om min gestaltning så möts jag i vad kläder kan ha för inverkan på den yttre bild vi ger av oss själva - hur vi gestaltar oss med symboler för att spela olika roller och passa in i olika normer. 

maria friberg

Vidare i konsthallen så kom jag också att tänka på Cajsa von Zeipel som kommer ifrån Uddevalla, eller iallafall gick konstutbildning på gymnasiet där. Hennes gipsfigurer- Teens snuddar också vid uttrycket att det är figurer som är som oss själva men kommunicerar samtidigt något extremt som gör att de också känns främmande. De är ofta klädda i utmanande lite kläder och är mer än dubbelt så stora som en vanlig människa.

Cajsa von Zeipel

Finner också intressanta tankar i er andras bloggar på BVK-examen som tar upp statusen hos de estetiska ämnena och det vidgade språkbegreppet som verkar försvinna ju äldre vi blir. Jag känner mig inte helt säker på klarheten i min fortsatta väg i gestaltandet men söker vidare. 

Några varianter av mig själv.

Bohusläns museum-Maria Friberg

Pedagogiska magasinet

Har läst om skillnaden om konst för sin egen skull eller för andras skull. 

För att stödja annat lärande t.ex mål i andra ämnen genom estetiska läroprocesser eller eget konstnärligt lärande och utveckling för sin egen skull, som egenvärde för eleverna.

Hur påverkar det ens egen inre bild av att man tar steget utanför och betraktar sig själv? Selfie.

Miniatyrer

En avslutande gestaltning - Ett examensarbete

PM

I detta PM tittar jag bakåt men fokus ligger framåt. I mina tidigare gestaltningar finner jag dessa ord som sammanfattar mina tidigare gestaltningar.

JAG-KONFLIKT- HANTVERK-TEKNIK-BAKÅT-FRAMÅT

JAG-HISTORIA-YRKEN-MÖNSTER-KARTA-UTMANA

                          JAG-YRKEN-RÄTTVISA-HISTORIA OCH FRAMTID-UTMANA

NU:

               Titel: Flera varianter av mig själv

                     

Estetiska lärprocesser- vilken plats ska de få i mitt kommande läraryrke?

Hur ska mina ämnen mötas och kombineras? Det ena anses starkt det andra anses svagt.

Bild och engelska - hur mycket visar dessa ämnen delar av mig?

Hur ska jag samtidigt som lärare förhålla mig till mitt privata inre? Vad ska man dela med sig av och inte? Personlig/Privat?

Formulerad didaktisk fråga:

-Hur påverkar min ämneskombination och min bakgrund/erfarenhet min roll som lärare?

(Parallella frågor)

Vad händer i skolan om estetiska lärprocesser försvinner? / Vad händer i framtiden med människor och yrken om estetiska ämnen allt mer försvinner?

UTTRYCK/INSPIRATION:

En rysk docka i många lager/ flera uppsättningar / olika mönster /som tapeter i flera lager/ ansikte som ett ihopklistrat reklamcollage

3-4 litteraturreferenser

Skolan och den radikala estetiken –Lena Auhlin-Gråhamn, Magnus Persson, Jan Thavenius.

Konstteori- Cynthia Freeland / Estetik- en introduktion. Kjersti Bale ger i denna bok en bred översikt av det estetiska tänkandets utveckling från Platon och Aristoteles över Hume, Kant, Burke och Hegel till Heidegger, Dewey och Gadamer. Hon diskuterar föreställningen om konst som representation, idéerna om det sköna och det sublima och frågan om huruvida det finns en standard för att skilja mellan god och dålig smak.

Bamford, Anne (2006) The Wow-factor – global research compendium on the impact of the arts in education. Münster: Waxmann Verlag GmbH

Estetiska lärprocesser : upplevelser, praktiker och kunskapsformer

av Fredrik Lindstrand, Staffan Selander

Start:

Sean Henry gör bronsskulpturer som föreställer vanliga människor som han har träffat. Han fotar dem och tecknar sedan av dem och bearbetar dem innan han bestämmer sig för att göra skulpturerna. Han gör dem ofta större eller mindre än de är i verkligheten, vilket gör skulpturernas uttryck intressanta och samtidigt bekanta och obekanta på samma gång.  

http://www.svt.se/kultur/konst/sean-henrys-skulpturer-utgar-fran-vanliga-manniskor

I samband med detta tänker jag också på 3D-printing, vilket jag tycker är väldigt fascinerande (också obehagligt gällande möjligheten att replikera vapen).

I Brighton där jag bodde i höstas så fanns det ett projekt som flyttade runt på olika platser i staden. Där kunde man scanna sin kropp och sedan få sig en lite mini-me, alltså en utskriven plastminiatyr av sig själv. Tyvärr hann jag inte få mig en egen, för detta hade blivit oerhört populärt och kön var lång.

läs mer här: http://www.3dify.co.uk/

Det som intresserar mig med detta kopplat till tankarna om min gestaltning, är att dessa sätt att avbilda kroppen ger möjligheten att gå utanför sin egen kropp och få se den utifrån, att betrakta en variant av sig själv. Om det dessutom blir i mindre och större skala leker man också med verklighetsuppfattningen. Tänker också på vaxdockor, som kan vara så verkliga men samtidigt helt kalla utan någon själ.