Efter besöket på Bohusläns Museum och Maria Fribergs utställning så har jag funderat kring hur hon har gestaltat frågeställningar i hennes bilder.
Hon har arbetat kring manlig identitet, genus och makt. I hennes verk Almost there (2000) så figurerar kostymklädda män flytande i vatten. Med detta så visar hon på kontrasten mellan kostymen som ses som en symbol för västerländsk manlig dominans men då de befinner sig i vatten ger det en känsla av sårbarhet och utsatthet.
I relation till tankarna om min gestaltning så möts jag i vad kläder kan ha för inverkan på den yttre bild vi ger av oss själva - hur vi gestaltar oss med symboler för att spela olika roller och passa in i olika normer.
maria friberg
Vidare i konsthallen så kom jag också att tänka på Cajsa von Zeipel som kommer ifrån Uddevalla, eller iallafall gick konstutbildning på gymnasiet där. Hennes gipsfigurer- Teens snuddar också vid uttrycket att det är figurer som är som oss själva men kommunicerar samtidigt något extremt som gör att de också känns främmande. De är ofta klädda i utmanande lite kläder och är mer än dubbelt så stora som en vanlig människa.
Cajsa von Zeipel
Finner också intressanta tankar i er andras bloggar på BVK-examen som tar upp statusen hos de estetiska ämnena och det vidgade språkbegreppet som verkar försvinna ju äldre vi blir. Jag känner mig inte helt säker på klarheten i min fortsatta väg i gestaltandet men söker vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar