Gestaltningens presentation

Alternativa mönster i klassrummet

10 minuter

Gestaltning och text smälter samman - sammanfattning

Hej! Nu ska jag berätta vad som har blivit och vad som håller på att avslutas.

Min uppsats gick tillbaka till mitt sökande från första start, från pm:et. Jag märkte hur viktigt det är att skriva om något som man verkligen tycker är intressant, då går det lättare att förmedla. Jag ville verkligen veta hur jag själv som lärare med mina två ämnen konkret skulle kunna integrera dem i vardaglig undervisning. 

Starten av gestaltningen handlade mycket om symbolik för mig personligen, hur jag som person såg på de, nu välupprepade, estetiska lärprocesserna. Symboliken blev att gestalta mig själv, och min inställning till att vilja använda estetiska lärprocesser. Jag ville sprida dem. Det var kanske tydligt för mig själv, men steget behövde tas för att bjuda in andra blick i min gestaltning. Då sågs rörelser och dess betydelse för lärarrollen och lärarens och elevernas samspel. Jag stannade ändå kvar i samma medium - tvådimensionella bilder - som inte tolkades visa på de rörelser som jag faktiskt ville fortsätta att gestalta. 

Något motstridigt så tog jag med min egen vikarierande engelskundervisning genom att dokumentera sekvenser i klassrummet. Genom detta så fick jag ett första material som kunde föra vidare reflektionerna och planerna. Vad jag fann i den första filmen var en traditionell engelskundervisning som gav mig och eleverna ett visst rörelsemönster i klassrummet. 

Nu var det tid för att starta upp textarbetet. Min texthandledare hjälpte mig att se vilka teorier som jag snuddade vid i mina tankar och i gestaltningen och genom detta var det mycket tydligare för mig hur jag ville fortsätta och samtidigt samla in det som jag verkligen ville undersöka. Det sociokulturella perspektivet knackade på igen!

För att kunna jämföra och se skillnader med den första filmen så behövde jag ha en till. Jag frågade mig i undersökningen vilka metoder det finns att arbeta med estetiska lärprocesser i språkundervisning, samt hur detta påverkar rörelsemönster och roller i klassrummet? Så då behövde jag helt enkelt skapa en lektion där jag prövar sociokulturell lärandeteori som utgångspunkt. Detta skedde och jag dokumenterade återigen genom att filma. Jag hade nu flera filmsekvenser att studera resultat från vilket ledde fram till att jag kunde knyta ihop min uppsats genom resultat och diskussion. 

Den slutliga gestaltande presentationen håller jag fortfarande på att arbeta med men det är skillnaderna mellan rörelserna och samspelet i de olika filmsekvenserna som jag vill visa på. Jag kommer också att knyta samman dem med mina symboliska tankar om min syn på estetiska lärprocesser och vad som är skillnaden för mig i de olika sekvenserna. 

riktning och teori

Efter första texthandledningen så är det bestämt. Att jag ändå ska kombinera min första frågeställning med utgångspunkt i estetiska lärprocesser, tillsammans med en delfrågeställning om rörelse i klassrummet som gestaltningen har kommit att inrikta sig på. 

Genom att detta knyts samman av sociokulturell lärandeteori så kan jag knyta gestaltningens senare skede till min didaktiska frågeställning, som till viss mån är förändrad men samtidigt berör det som jag först var intresserad av. Även om det nu är en ny och förvirrande process så känns det ändå skönt att jag ändå får lov att knyta ihop mina delar där jag har varit påväg och att de inte är bortkastade utan att de också har sin plats.

Då man skriver så mycket i sin text redan så skriver jag inte mina frågeställningar här men jag ville ändå formulera mig kring hur jag tänker om gestaltningens och textens sammankoppling. 

Jag fick tips av Charlotte att:

Inta elevernas position ur skolbänken, vänd på rollerna.

Hur dansar du enligt eleverna?

Med dessa meningar i samband med de senaste tankarna om texten så försöker jag att hitta nya medium att visualisera mina tankar. Jag har filmat mina fötter under en del av en engelsklektion och jag kommer eventuellt att klippa och redigera den något, vi får se vad som blir av den. Jag återkommer!

Jag har tidigare också skrivit om en idé att låta eleverna på min skola att få arbeta med att skapa ett memory palace tillsammans. Denna idé greppar jag återigen tag i och kanske blir det ytterligare en del av gestaltningens slutliga form. 

Vidare in i gestaltning och uppstart text

Efter delredovisningen har det känts både bra och förvirrat. Jag försöker att ta in alla förslag och referenser till att omarbetas till hur jag ska fortsätta. Jag har haft svårt att inte låta de två delarna att samverka redan från start, men vilket nu kanske kommer att göra det lite lättare, då de faktiskt ska föras samman. Men ser det inte riktigt framför mig ännu...
Jag har börjat att leta textreferenser kring dans och mer kring estetiska lärprocesser och jag funderar över vilken teori som kommer att binda samman mitt arbete?

Genom att läsa vidare om dans så tror jag att det ger ledtrådar till att forma fortsättningen på gestaltningen. 

Har som start gjort mig själv till fuldansare! Enjoy! Tack Simon för ref. 

Summerande och reflekterande om min gestaltning

Jag började processen med fokusera på mig själv, närmare bestämt på mig i min lärarroll. Hur den finner sig i mina ämnesval: engelska och bild, som kan ses som två väldigt olika ämnen. Men för mig blir frågan och förhoppningen om jag kan sammanföra dem med hjälp av estetiska lärprocesser? Jag vill att de ska vara mina verktyg och mina ledmotiv. Jag skriver i det första blogginlägget (27 mars -PM) om vilken plats de estetiska lärprocesserna ska få och att statusen mellan bild och engelska är ojämn, jag skriver också om vad ämnena visar för del av mig. Titeln för arbetet är: Flera varianter av mig själv.

Jag börjar undersökningen med att vilja ta steget ut för att betrakta mig själv, göra avbilder av mig själv. För att få syn på ”min roll” och rent fysiskt hur kropp och ansikte kan gestaltas. ”Hur påverkar det ens inre bild av att man tar steget ut och betraktar sig själv? Selfie.”(29 mars ) Jag refererar till flera skulpturala verk, där mestadels vardagliga människor porträtterats. Jag skriver också om konsten för sin egen eller andras skull, rollen som estetiska lärprocesser har är för att stödja andra mål, vad har det för betydelse? (29 mars) Jag tecknar några varianter av mig själv. En bild kommer att bli mycket betydande i det fortsatta arbetet. En bild där jag inspireras av Frida Kahlos självporträtt, där jag pryder mitt huvud med en utsmyckning där jag vill visa och bära upp de estetiska lärprocesserna genom färger och mönster, likt en krona eller en fjäderskrud. (3 varianter, 1 april)

Efter handelning kommer det fram att det är en sorts klassrumsutopi som jag söker att beskriva. Marianne Lindberg de Geers arbeten med att placera in sig själv i historian, i alla möjliga kontexter och positioner blir mitt sätt att också fortsätta. Mitt ansikte - med fjäderkrona, placerar jag på lärares kroppar som jag klipper ur de olika fackliga tidningarna. Genom detta har jag nu placerat in mig själv i en önskeutopi - att alla lärare ska uppmärksamma och arbeta med estetiska lärprocesser i sina klassrum.

I blogginlägget (8 april) skriver jag att det är såsom en påfågel gör för att synas som jag vill att estetiska lärprocesser ska uppmärksammas. Men också att jag känner mig fast i skolans ”bestämda form” för att kunna se själv hur detta konkret ska kunna ske i dagens skola. Jag har under hela processen haft en syn i mitt huvud att det är kroppen/lärares och elevers som befinner sig i klassrummen och därmed har sina roller. Under nästa handledning tolkas min gestaltning till dans-koregrafi och där vill jag fortsätta. En lärares roll i ett klassrum handlar till stor del av ett befinnande/rörelsemönster i rummet och ett samspel med väggar, möblering, elever, ljusinsläpp och hur kommunikationen påverkar rörelserna.

I den första gestaltande bilden så befinner jag mig i några av lärarnas positioner/rörelser i rum som ska visa på rörelse genom återupprepade mönster och färger. (Jag vill släppa kopplingen till påfågelns parningsdans och istället bara använda påfågelskruden som ett uttryck för utsmyckning och något som vill och är gjort för att synas, då det inte är en passande sammankoppling mellan lärare och elever…)

Elsa Chartin – textilkonstnärinna har varit en inspiration till uttryck i mönster och upprepningar som gestaltningen nu uttrycker.

Jag landar i koreografi och dansnotation- alltså systemet för att ”anteckna” hur en koreografi är uppbyggd. Då det inte finns något enhetligt system så är det två sista bilderna min tolkning av hur rörelsemönster kan se ut i ett klassrum. Återigen så är mitt ansikte med fjäderskrud där för att påminna om estetiska lärprocesser, likt en avbild/glorifiering längst framme i klassrummet (whiteboardtavlan). Sedan är det ytterligare varianter av mig själv (som spelpjäser) som kan fungera som en ”mental bild” som alla personer i klassrummet har i sitt sinne när de utför en koreografi som ger uttryck för en utopisk dans för de estetiska lärprocesserna.

På den nedersta bilden kommer jag att sy med tråd mellan spelpjäserna, som visar på deras rörelsemönster.

Klassrumskoreografi II

Klassrumsspelet- en koreografi?