Efter några dagars spenderande av tid i Kålltorp känner jag nu att något måste hända. Jag vill ha någon uppgift att sysselsätta mig, tänka mig bort i och bli peppad av!
UPPGIFTEN LYDER:
Rada upp alla gatunamn som finns i Kålltorp, fortsätt sedan vidare med en research om vad namnen egentligen betyder, har ursprung från eller vilken person som gatan är uppkallad efter.
Sedan kommer jag att utgå från informationen som jag fått fram och göra bilder, collage. Eller även låta texten och informationen bilda något visuellt eller grafiskt.
Så ser tankarna kring uppgiften ut i detta stadie, får se om det kanske ändrar sig under tidens gång. Det har känts ganska planlöst att gå omkring de sista dagarna men nu känner jag mig glad över att ha funnit en första idé som jag kan sysselsätta mig med!
P.s Jag är skitförbannad över att fortfarande inte kunna kommentera på andras bloggar, försökte verkligen leta igenom om det är någon inställning eller om jag markerar fel som vilken "identitet" man vill kommentera med, men hittar inte. Jag läser era bloggar och tycker det är intressant men kan inte skriva det till er, så att ni vet! Om någon på google-world ser detta så önskar jag hjälp nu!! man kan ju inte kontakta någon för att fråga... Grrr... Godnatt. D.s
jag cyklade till kålltorp denna måndag. jag cyklade solrosgatan upp och satte mig på en bänk för att fundera lite. detta skrev jag ner:
Det tog en stund att hitta hit för det är alltid lite svårt att cykla rätt på cykelvägar när man ska till en ny plats. Jag har cyklat till Gamlestan innan, men inte vidare hit. Det är skönt väder. Jag känner mig dock lite ensam, typ som jag känt mig då jag varit arbetslös. Jag möter ändå en hel del folk, men blir trots det mer ensam i tankarna. För av de jag möter så har förmodligen de allra flesta något litet mål som anledning till varför de är här ute och går. Medans jag inte har det, utan jag ska bara vara här, än så länge utan så mycket vetskap och varför. Det kommer en känsla av meningslöshet.
Sen börjar jag tänka på att jag snart måste kissa. Då måste man be om lov om att låna toaletten på ett café. Det gillar jag inte. Oftast kanske det brukar gå okej men man är ändå beredd på att kanske bli lite avsnäst att det faktiskt inte går om man inte är gäst, då får man betala.
Jag tänker vidare på om jag ska höra av mig till de andra, när jag sitter här och känner mig ensam. Det skulle nog kännas bättre då. Jag gillar annars att vara ensam då och då och se nya platser i stan med fina hus och trädgårdar. Men just nu känner jag inte riktigt för detta. Jag undrar vilket fik som Mattias sitter på, och vad de andra gör. Man är lite utsatt när man är ensam, folk verkar undra vad man gör. Men inte alltid med negativ undran. En man går t.ex förbi med sin hund och nickar och ler och ser att jag skriver.
Hur ska jag börja eller vad ska jag göra? Brr nu börjar jag bli lite kall. Nu blir jag tvungen att skicka ett sms till min pojkvän så att jag inte känner mig helt ensam. Hur länge kan jag hålla mig tills jag kontaktar någon klasskamrat?
"Ensam på parkbänk"
Men jag bestämmer mig ändå sen för att cykla vidare en stund till för mig själv, efter att ha cyklat Sanatoriegatan upp till en höjd och ner igen så möter jag Ellen. Vi promenerar ner mot torp. Hon tar vagnen. Jag går och frågar om jag får låna toaletten på ett café, det kostar 5 kr säger hon. Då blir jag sur och går...
Sen hör jag av mig till Erika och de är på kåken och jag råkar precis cykla dit visar det sig. Vi och Emelie äter lite matsäck i solen. Så pratar vi och funderar kring allt.
Sen cyklar jag hem. Himlen har en fint dis. Sen kom regnet men då var jag nästan hemma haha. Vi ses imorgon igen Kålltorp.
testdagen i kungälv kändes som en trevlig utflyktsdag. vad kommer jag att känna efter två veckor på samma plats, nu då kålltorp? vad kommer jag att sysselsätta mig med? vilka kommer jag att träffa? vad ska det leda till? kommer jag bli sur över regn eller bara konsumera upp endel av min tid där. imorgon går första dagen av stapeln... talk more soon.
Två första veckorna består av konstteori, en grym start!
Vi äter bara en liten bit av den goda stora tårtan som finns av mäktig konsthistoria men hoppas att man kan fylla på med mer. Vår uppgift är att välja ett verk och analysera detta så gått vi kan genom en teori och sedan även argumentera för hur vi skulle kunna använda det i en undervisningssituation.
Jag har valt ett verk utav Julie Nord, The paperdoll's house
Vernissagen var förtjusande och såhär såg tillslut filmen ut!
Jag visade upp den på en gammal TV på min gamla hylla och hade även med ett diplom ifrån Techplants med vars hjälp jag lyckades odla min egna techplan 1.0, som också fanns att beskåda på plats. Den kommer jag ha som stöd i mitt fortsatta teknologiska framskridande!
Sist ut av alla är min redovisning och det kan man ju minst sagt kalla nervkittlande....
Håll tummarna för mig! Puss och kram, tack alla som kom på vår vernissage!
swoooschså var tiden nästan redan över. dags för en summering.
VAD: En kort filmberättelse med utgångspunkt i min konflikt med tekniken. HUR: Med digital utrustning, miljöer och diverse prylar och assistenter har jag enligt en storyboard och med inspiration ifrån bandet Solanders låt: The Garden, som även blir som ett soundtrack, gjort en filmberättelse i stopmotion.
VARFÖR: Min önskan att vilja jobba med foto och rörlig bild, men med konflikten att det finns ett motstånd då jag inte tidigare arbetat med digitala medier. Det har då byggts upp till något svåruppnåeligt och processen i arbetet har jag sett framför mig som ett ständigt trevande och frågande. Att jag heller inte har något "fysiskt" material som jag kan ta ett steg ifrån och beskåda gör att det hela tiden finns med mig att jag egentligen vill ta den säkra vägen och arbeta med ett mer direkt och praktiskt uttryckssätt.
Att jag i denna gestaltning har tagit mig an att arbeta med ett digitalt medium för att motverka min inställning och konflikt och att få övning i att ta mig an saker och testa. Från idén att det var en musikvideo i stopmotion som jag ville göra, fick jag jämka och komma fram till att jag kunde ha musiken till videon och arbeta med musiken som inspiration, men att fokus hamnar på att det är min uppgörelse med tekniken som är den röda tråden i videon.
Processen och resultatet
Efter en återblick på mina blogginlägg så ser jag en utveckling som återkopplas till mina allra första inlägg. Jag hade en grundtanke att jag ville arbeta med kamera och bilder och sedan rörlig film. Vilket jag faktiskt har följt, trots att jag inte trodde det mitt i processen, en stopmotionvideo med musik samtidigt som den behandlar temat konflikt.
Jag ser positivt tillbaka samtidigt som det känns onödigt att jag var ute och cyklade, men jag ser också att tiden behövdes för att hitta rätt inspiration till vad som nu tillslut kommer att bli en sorts målgång. Jag har lärt mig om processande och om jag går igenom något liknande det här igen så tror jag att det kan gå lättare. Det kan dock vara en svårighet att fokusera helt på uppgiften då det är andra saker som tar tid och kraft från det, men det handlar kanske också om erfarenhet, att man nästa gång antagligen kan gå in i ett sådant här projekt med lite mer lugn. Men samtidigt tror jag att det är viktigt för en själv att respektera och ge gott med utrymme för att lättare kunna känna sig trygg vägen fram.
Jag känner en stor tillfredställelse över hur resultatet visuellt kom att se ut och jag har arbetat med att ta bilder som jag verkligen har längtat efter att få ta och sedan få använda till något. I samband med detta känner jag också att jag har lärt mig att använda kameran på fler sätt än jag tidigare kunnat och till viss del också fått lärdom om vissa redigeringsprogram.
Gestaltningen känns väldigt representativ för mig och den ger en god inblick i både hur jag fungerar som person inför olika utmaningar man ställs inför, samtidigt som det också har gett mig ytterligare ett konstnärligt uttryck. Kanske har jag genom detta fått uttrycka mig tillräckligt eller så kan det hända att jag kommer att fortsätta i samma riktning.
Samtidigt som jag ska ha med mig att en sak som man gör första gången inte behöver vara perfekt och att man har kan få mycket ut av att fråga andra om hjälp.
Dolda kunskaper talade vi om på sista handledningen, att det inte alltid är saker som tekniskt kan visas upp att man lärt sig men att man i kroppen fått med sig viktiga saker för sitt fortsatta liv.
Snart kommer en eventuell slutlig version att publiceras här!
Imorgon blir det utställningsteknik och då kommer vi att bestämma mer kring själva utformningen av hur allt ska visas upp. I look forward, även till vernissage!
