inför schillerskas kulturdagar!

trevligt besök idag av malin hjärtedal och emma!

det känns kul och viktigt att några som nyss varit i ens situation tar tag i sådana här initiativ.

jag har själv tillslut kunnat få praktik på ett gymnasie vilket gjorde att jag kunde känna att det är just gymnasiet som jag vill arbeta i.

att vi tillsammans med någon i klassen ska få utforma en workshop tror jag kan bli riktigt bra, att ha någon med någorlunda samma utgångspunkt att bolla idéer med så här när man är ny på banan känns som en god start.

lite nervöst kommer det ju också att vara, så därför också skönt att man är två, men som också gör att man måste ta lite mer plats än om man är en grupp.

väldigt bra också att få ett kompendie med allas workshops, som kan vara jättebra att ta hela upplägg eller inspiration ifrån.

nu får man så smått börja spåna på tänkbara idéer...

vår workshop!

Vår idé kom att börja blomstra i ganska god tid genom Sophia. 
Hon gjorde sin praktik på Världskulturmuseét då de planerade inför utställningen dom Andra och idén att låta besökare göra en gemensam skulptur med egna medhavda föremål kom upp.

Vi vill bjuda in ungdomar från olika delar i Göteborg till ett interaktivt möte där de med hjälp av en medhavd personlig pryl berättar något om sig själva och i sin tur får veta något om de andra. Samtidigt som de får skapa något nytt av någons gamla och öva sig i att samarbeta, då alla de nya prylarna tillsammans ska byggas ihop till en gemensam skulptur.

Men först var det redovisning i skolan och vi prövade idén på våra klasskamrater. Där var utgångspunkten annorlunda då man i klassen redan är känd med varandra. Men genom att ta med sig en sak som betyder något för en så knyter man det ändå till ett personligt plan och det skapas ett nytt möte för dem i den situationen.

Processen i basgruppen

Då alla nappade och blev jättepeppade på idén från första början så har arbetet flutit på väldigt väl. 

Att man nu har lärt känna varandra någorlunda i basgruppen gör att arenan känns behaglig för alla att våga säga vad man tycker. 

Det som också är så kul med att jobba i en grupp är att det kommer fram idéer som man kanske inte hade kommit på själv, men det svåra kan också vara att teoretiskt testa vilka som kommer att hålla i verkligheten.

Jag är ganska diplomatisk av mig vanligtvis men det kändes som om de flesta blir det i en större grupp för att det ska kunna gå framåt. Men det har som sagt känts som om att alla ändå kunnat säga om de inte tycker att någon del är bra.


Då möten och planering har sammanfattas kan jag ofta tänka att jag är orolig för att om jag gör det kanske jag inte får med allt, men det har jag försökt jobba med nu och det tycker jag att jag har utvecklats i.


Så min delaktighet tycker jag har varit att ha lite koll på planeringen just för att jag själv tycker det är skönt med översikt på saker. Genomförandet ville vi dela upp så att vi hade hand om någon del var och till Världskulturmuséet tänker vi rotera vem som leder workshopen. Det kommer bli utmanande.


Den konstruktiva kritiken vi fick efteråt är en viktig del för att kunna utveckla sitt tänk till då vi ska göra workshopen igen, samt till andra framtida projekt. 

Syftet som man själv tycker är tydligt för att man helt är i fas med sin idé, behöver nog just därför näst intill alltid lyftas ut och vridas och vändas på, för att kunna få hjälp att se det objektivt och hur man kan göra det ännu tydligare. 
Det sokratiska samtalet som avslut är en mycket bra hjälp vid diskussioner, men jag vill ha ännu mer övning i det för att kunna bli en samtalsledare som ställer framkallande öppna frågor.

Jag funderar över vad som hade kunnat bli annorlunda om vi startat tidigare och jobbat längre med idén? Bara på den mest intensiva tiden som vi jobbade på slutet så hann utformningen bli ganska annorlunda från gång till gång. Men blir saker alltid bättre efter mycket bearbetning? Ibland kanske det är spontanitet som man är ute efter.

En spännande tanke från lärarna var att till exempel tänka i andra material till nästa genomförande. 

Det ska bli kul att fortsätta utveckla idén och pröva den igen!

Den 12 februari startar utställningen dom Andra på Världskulturmuséet.

vad är kreativitet? (reflektion 8)

kreativitet - en modern fluga? 

i vår basgrupp diskuterade vi kring att kreativitet har kommit att bli en intellektuell flyktort för oss moderna människor. medan kreativitet förr kunde handla om hur man t.ex skulle klara dagen på bästa sätt, att skaffa mat eller att inte frysa.   att ordet eller begreppet uppkom först på 50-talet, det är intressant tycker jag.

jag läste

Howard Gardners:

Fem sätt att tänka-av betydelse för framtiden.

där han menar att det kreativa tänkandet är en av flera kognitiva förmågor som vi i framtiden behöver behärska för att klara oss bättre i vår omvärld.

några stycken i boken som jag fastnade för...

"kreativ aktivitet - en del ängslan men sedan idé som leder till ett flöde som kan bli beroendeframkallande"

det kan vara obehagligt att genomföra något som man dras till men samtidigt är rädd för, men kicken som man sedan kan få när det är gjort gör att det ändå var värt all ångest.

"femåringens intellekt kan spegla höjdpunkten av kreativ kraft"


då barnet har hela världen framför sig och bara suger åt sig allt vad det kan för att ta till sig och lära sig. det finns ännu inte så många rätt eller fel som sedan tyvärr blir fler ju äldre man blir och ju mer man får erfarenhet av. vilket jag tror hämmar vår kreativa lust stort.


"slussar för kreativitet är att se olika lösningsmöjligheter på samma problem"

att det finns ett problem eller en idé som man vill lösa eller få utlopp för. då är det ens personliga tolkning som gör att man kan hitta just sitt sätt att utforma sin lösning på. 

så finns det verkligen någonting som bara har en endaste rätt lösning ? vad som fastnade extra mycket efter vårt seminarium är att alla har förmågan att vara kreativa, men kanske det handlar om träna upp förmågan eller att tillåta sig eller kanske rättare sagt inte låta andra påverka en i det man egentligen vill ge sin egna tolkning på.


konstnären Anna Carlsson som hade en föreläsning för oss menade att man har ett ansvar för att ge sina idéer liv. idéerna är något som skapats inuti en själv och som behöver komma ut.

jag blev på något vis glad av vad hon sa och vad hon visade. speciellt verket när hon på en bio, med hjälp av dansare utplacerade runtom i entrén börjar dansa och mima till Fame mitt ibland alla förvånade biobesökare.


härmed avslutar jag det kreativa pratandet med att länka till en blogg som pedagogiska magasinet tipsade om här.

tips på bilduppgifter som kanske främst passar för yngre barn, men som man kanske kan inspireras av och låta ens kreativitet omforma dem till nya uppgifter!

interkulturalitet (reflektion 7)

bok: 
paplagi-den vite mannen

En tysk man bodde med folket i en by på en ö i Söderhavet och lärde känna byns hövding Tuavii. Hövdingen har rest och besökt Europa och har sedan hållit i tal i sin by, där han berättar om vad han har sett och fått för intryck och hur han har tolkat hur den vite mannen i Europa lever och lär. Tysken har skrivit utkast ifrån talen som han sedan har försökt att återberätta så gott han kan ifrån. 


Boken gav ett viktigt perspektiv på vad människor i väst egentligen drivs av. Att i stort sett det mesta vi gör handlar om hur vi är beroende och fast i spiralen kring pengar och hur de kan ge oss materiella ting som ger lycka... Väst har under många århundraden haft viljan att sprida sitt tänk till hela världen, men det tänket och sättet att leva kommer att bekosta oss välmåendet av hela vår jord.

Jag fick tankar som fick vidare liv i essän där vi skulle utreda förhållandet mellan kultur och identitet. Hur man är bekväm och trygg i det man är van vid men något annorlunda kan vara skrämmande och därför är det lättare att inte gå djupare in i det...

Jag kunde tyvärr inte vara med på klassens seminarium då jag istället fick chansen att vara baslärare, vilket var en givande och väldigt utmanande sak att göra. både då jag fick reda på mer om hur jag själv och hur elever kan fungera. hur jag ska hitta olika sätt att visa och berätta hur man kan göra någonting. hur man får improvisera och anpassa sig till olika nivåer och personligheter för att båda kunna utmana och få med de som är nybörjare.

backapensionärer musiklektion läsning orustbesök hos mor och vfu-möte

träffade Backapensionärer men ingen som såg ut såhär...

gott nytt år 2011!

jag vill välkomna det nya året med att titta tillbaka på två stycken sevärda saker som jag vill dela med mig av!

det gick en dokumentär, k-special, om en hemlös man som sedan blivit erkänd genom sina fantastiska collage:
www.theworldaccordingtoionb.com


en mycket begåvad kvinna med en fantastisk stop-motion video:

Sara Lov - A thousand bees

http://www.youtube.com/watch?v=cxHFV4v2rAc